Damn. Jag hatar att se såna här filmer. Jag mår så sjukt dåligt av att se dom. Adam har suttit och skrattat åt mig (men ändå kramat mig och tagit mig på en promenad) för att jag satt med tårarna rinnande när filmen var slut. Han frågade varför jag blev ledsen å då börja jag gråta så mycket så det tog flera minuter innan jag kunde börja förklara. Nu kommer jag säkert drömma ännu mer mardrömmar. Som att det inte varit nog med såna nu..
Men, se den!